År 1923 etableras Ingarölägret med det amerikanska lägret Camp Dudley som förlaga. Lägrets första år finns utförligt och vackert beskrivna i texten Det började i Amerika.
1927: En ny aktivitet infördes – Temadagen! Denna första temadag varade i ett dygn och all verksamhet därunder påverkades av temat Indianer och guldgrävare.
1927: ”Ingaröflottan” bestod av två segelbåtar, en kapproddbåt, en ”sjörövarbåt”, fyra kanoter och en större flotte.
Lägeravgiften:
”Kostnaderna utgöra i ett för allt (mat, logi, användning av lägrets idrotts- och båtmaterial etc.):
För hela lägertiden (10 veckor): 130:-
För nio veckor: 122,50:-
För två månader (8 veckor): 115:-
För sju veckor: 105:-
För 1 månad (6 veckor): 92,50:-
För fem veckor: 80:-
För en månad (4 veckor): 65:-
För två veckor: 32,50:-
I detta pris ingår dock icke resa till eller från lägret, ej heller tvätt, vilken ombesörjes mot särskild taxa.
Ingarölagen:
Ingarölagen utgjorde ett motto för deltagarna, en förväntan som varje lägerdeltagare hade att leva upp till.
1. Ingarölägret är ditt! Vårda det därför, som om allt berodde på dig, ditt arbete, ditt uppträdande.
2. Ingarölägret blir vad det skall vara, om du söker i allt underordna dig det hela och hellre tjänar än betjänas. Skuldra vid skuldra vare lösen.
3. Ingarölägrets ordningsregler äro till för din och dina kamraters trevnad.
Ingarömärket:
Ingarömärket var en hedersbetygelse som användes av Ingarölägret, ungefär motsvarande dagens simmärken. Att erövra märket krävde fysisk förmåga, kunskap och en anmärkningsvärd mångsidighet.
Fysiska prov:
1. Löpning 60 m. På 11 sekunder.
2. Längdhopp 3,5 meter.
3. Simning 100 meter.
4. Deltagande i fotboll, handboll och playgroundboll.
5. Orientering efter karta och kompass.
6. Två mils vandring inom ett dygn, med övernattning.
Intellektuella prov:
7. Kunna namnge samtliga träd inom lägerområdet samt känna 10 buskar och 25 örter i trakten.
8. Känna namnen på och belägenheten av öar, vikar, gårdar m.m. inom radie av 2 km.
9. Känna grunddragen av traktens historia.
10. I korta drag redogöra för KFUM:s organisation och historia.
11. Utantill kunna minst fem sånger ur sångboken ”Sjung” (ej psalmer).
Sociala prov:
12. På eget initiativ utföra ett arbete, som blir till nytta eller trevnad för lägret.
13. En underhållning vid lägerelden.
14. Ha gått omdöme om sig från lägerchefen, vice lägerchefen och hyddledaren rörande förhållandet till kamraterna.
Diverse prov
15. Kunna lägga första förband och i korthet redogöra för hur en avsvimmad eller medvetslös skall omhändertagas, behandling av benbrott.
16. Gott uppträdande i allmänhet.
1935: Lägret fick en ny stor segelbåt, Sapho, med en segelyta på 75 kvm. Med denna genomfördes under många år flerdagarsseglingar.
1937: Lägret fick båten Hej 2, två nya kanoter och tre stycken jollar. I och med att flottan växte blev båtarna och seglingen mer och mer själen i verksamheten.
1937: Den första bastun byggdes.
Till sommaren 1940 var det svårt att skaffa ledare. Många var tvungna att ägna sig åt vakttjänst och utbildning inom försvaret.
1941: Första sommaren som Ingarölägret tog emot medellösa pojkar. Denna sommar var det åtta stycken pojkar som fick var sin åttaveckors lägervistelse på Ingarö, bekostad av KFUM.
1944: Lägret fick en öppen ekbåt, Ingarö.
1946: Två nya segelbåtar tillkom, Glitter och Gunga-Din, som var en lidingösnäcka med 15 kvm segel av råsiden.
1947: Uppdelning av sommaren i tre perioder om tre veckor, men det fanns ändå pojkar som var där hela sommaren.
1949: En brunn grävdes.
1951: Ingarölägret fick en permanent bastu. Samma sommar fick lägret två nya båtar. Den första var en 40 kvadratmeters Skärgårdskryssare, Sapho-Lill och den andra var en kustkryssare. Nu hade lägret sammanlagt nio större och mindre segelbåtar, en kanadensare och en enmanskanot.
1952: För första gången anordnades en ferieskola under en del av sommaren.
1954: Innan den vanliga lägerperioden började genomfördes ett tio dagar långt seglarläger för både pojkar och flickor.
1957: Ingarölägret utarrenderades till KFUM Brännkyrka på tre år. Lägerverksamheten förblev den samma. De tre sista åren som lägret hölls på Ingarö, 1960-1962, skedde detta åter i KFUM:s centralförenings regi.
1960: Ingaröklubben bildades för att vidmakthålla kamratskapen bland pojkarna samt ge kunskaper i navigation och annat som hade anknytning till livet i skärgården.
Ingarölägret var hårt nedslitet de sista åren och behov fanns av omfattande renoveringar. KFUM fick efter förhandlingar på våren 1963 arrendera Ängsholmen av Kustartilleriet. Lägerplatsen på Ingarö, som hade använts i 40 år, evakuerades snabbt och Ängsholmen rustades för sommarens läger.
1963: Hyddor av pressenningsväv med rörställningar, enkla sängar och golv snickrade på regelverk.
1965: Antal deltagare ca 200.
1966: Bastun byggdes.
1967: Flickor och pojkar tillsammans på läger.
1968: Färskvatten drogs till köket. Lustiga kullen iordningställdes med hinderbana, gungor, ringar, stångtennis mm. Hinderbanan låg mellan musikhuset och Arken.
1969: Södra byns fyra knuttimrade stugor uppfördes. För första gången arbetade en flicka som ledare på lek- och idrottssidan.
Under 60-talet ökade det totala antalet deltagare från ca 100 till ca 200.
1970: Transportbåten ”Myran” köptes. För första gången arbetade en skepssflicka bland mängder av skeppspojka. En lägerbålsplats byggdes av stock.
1971: Transportbryggan färdigställdes
1972: Borden får sina hygienvänliga gula bordsskivor. Träbrädorna ersattes av sittvänliga plastlådor på dassen. Sex optimistjollar och tre J11:or införskaffades. Ett nytt kontrakt tecknas med Kustartilleriet för perioden 1972-1982.
1974: Pysselhuset tar form. Markis flyttas till pråmen (låg tidigare i anslutning till Loggian, där köket är idag). Ängsholmsbladet kommer ut för första gången
1975: Hissanordning för båtupptagning konstrueras och färdigställs. Sommarboken förverkligas och blir mycket uppskattad. Ängsholmskommitén beslutar att sluta med konfirmationsverksamhet av både ekonomiska (30 konfirmander bär inte ekonomin i 4 veckor) och ideologiska skäl
1979: Handikappbåten ”Samba” inköptes.
Under 1970-talet ökade det totala antalet deltagare från 179 till 458.
Antalet deltagare ökade från 1970-talets snitt på 280 barn/år till ett snitt på 460 barn per år. Förutom ett fortsatt engagerat utskotts- och styrelsearbete så blir verksamheten mer stabiliserad då en administratör anställs 1986 och en lägerkonsulent anställs på heltid 1988. 1980-talet genomsyras verksamheten av en stor mängd utbytesledare från bland annat Chile, Iran, de baltiska länderna och USA. Lägerskolor introduceras, vi tar emot skolklasser som har självhushåll. Under perioden diskuteras en utökad läger- och naturskoleverksamhet. Besluten i slutet på 1980-talet om att utöka elkapaciteten och att isolera Södra Byn (fattat 1990) har sin grund i att vi vill ta emot fler skolklasser och samtidigt kunna erbjuda ett alternativt boende för Arken. Det pedagogiska arbetet intensifieras med skrivna ledarhandledningar, utvecklingsrullar och nysatsning på skeppisutbildningen. Samtidigt läggs stor kraft på att renovera och underhålla ön och alla byggnader. Exempelvis sker handikappanpassning med bland annat rullstolsramper till vissa byggnader. Stora investeringar görs i en maskinpark till köket och elförnyelse. Det sker även en satsning på nya segelbåtar (Avanti och Snipe) och olika seglarläger för både barn, ledare och andra vuxna från mitten av 1980-talet och framåt.
1980: Toaletter installeras i Norra Byn
1981: Köket renoveras
1982: Fortet stängs
1983: Vi borrar för vatten. En jubileumsfest hålls i Vaxholm. Vi håller vår första lägerskola.
1984: En inventering görs av Ängsholmens flora och fauna. Föreningen lånar 350.000 kr från banken för investeringar.
1985: En naturbok ges ut. Tidningen Bidevind kommer ut. Transportbåten Minor (”Myran”) byts ut., den ersätts två år senare av Atlantica (”Vitan”).
1986: Vattentankar installeras i Röda villan.
1987: Getter på Ängsholmen
1988: Grisar på Ängsholmen. Skeppisutbildningen återupptas. Föreningen får ny logotyp. En begagnad traktor köps in. Nya plåttak läggs på 13 byggnader. Stora lägerbålsplatsen helrenoveras.
1989: Köket målas. Första höghöjdsbanan byggs. Fem J11:or helrenoveras på Vindö varv. Ett banklån på 225.000 kr tas för utökad elkapacitet, kabel dras från Vindö.
1990-talet blir ett turbulent decennium för vår personal, med mammaledighet, vikarier, varsel, återanställningar, flera personalbyten och utökning av tjänster. Under en period har vi ingen personal alls och styrelsen tar ett tungt ansvar. Den ekonomiska lågkonjunkturen i början av 90-talet avspeglar sig på Ängsholmens verksamhet, ett hårt grepp om ekonomin gör dock att Ängsholmen klarar svackan och mot slutet av 1990-talet så har man återhämtat sig med fulla läger och 150% bemanning på kansliet. Stora förändringar sker genom en ny organisationsform 1995. Dessutom förnyas hyreskontraktet och förlängs ända fram till 2018. Som tidigare satsas det på ledarutbildningar och under dessa år kommer segling och instruktörsutbildning för höghöjds- och kamratbana i fokus. Den största ekonomiska satsningen är köket som planeras under två år och byggs färdigt 1999. Perioden bjuder också på många diskussioner med Ostkustens Marinkommando och Fortifikationsverket om investeringar, fortet och kontraktet.
1990: Alkoholförbud införs året runt på Ängsholmen. Avsaltningsanläggningen installeras. Hyddorna i södra byn får isolering.
1991: Kamratbanan (outdoor challenge) byggs färdigt. Konfirmationsläger återupptas, parallellt har vi bland annat vildmarksläger. En tillsynsman anställs på timme. Waxholmsbolaget anlitas för transporter av deltagare.
1992: Vi tar fram en videofilm som presentationsmateriel. Dubbla lägerskolor, där lagad mat erbjuds alla grupper
1993: Loggian byggs ut och blir en inomhusmatsal. Transportbåten ”Saga” köps in, ”Myran” går i pension. Hamnbåten ”Nördic” kommer och går, ”Plåtis” består.
1994 och 1995: Fönsterrenoveringar.
1999: Det nya köket byggs. Nytt kontrakt skrivs med Ostkustens Marinkommando, gällande fram till år 2018.
Under slutet av 90-talet sker stora satsningar på annonsering och reklam för både sommarläger och specialläger av olika slag. Kretsloppstankar genomsyrar verksamheten och vi prövar olika varianter av kompost- och återvinningssystem för att slutligen göra stora investeringar i komposter som kan hantera det mesta av vårt matavfall. Lägerskolorna intensifieras och växer i popularitet.
2001: Ångbåtsbryggan renoveras. Vi får dispositionsrätt till Blockhusudden och Paradiset.
2002: Fortet rivs. Miljötoaletterna byggs. Traditionen med julbord för ledare på Ängsholmen startas. Ön handikappanpassas och vi startar upp ett samarbete med RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar).
2003: Ingarölägret och Ängsholmen firar 80-årsjubiléum.
2004: En ny markbädd byggs. Ombyggnad av Arken (2004-2006), som fick 16 dubbelrum. Transportbåten ”Saga” ersattes av ”Storm Janne”.
2005: Paradiset totalrenoveras och får fyra rum med totalt 16 bäddar (2005-2008)
2006: Skeppisutbildningen blev tre veckor med åtta skeppisar per period. Tv4 programmet ”Bygglov” rustade pyssel under fyra sommardagar. Transportbåten Lillen (Ockelbo 600) införskaffades och ”Storm Janne” såldes.
2007: Backklättringbanan byggs. Två Gutefår och tre lamm sommarbetar på ön under 2007-2008.
– – – – – – – – – – –
Texten är under redigering, och kommer inom kort kompletteras med information om utvecklingen under tiden efter 2007.
